Mammalivet-arkiv | ellinorhofstrom.se

Stadiet ”jag blir knäpp snart” är passerat

FamiljelivEllinor Hofström2017-06-2714

Ja som rubriken lyder!!! Jag har självdiagnostiserat mig som knäpp, slut, och galet jävla less. För det är sanningen. Isabellas kräkningar gör mig KNÄPP. Nej förlåt – har redan GJORT mig knäpp! Hon spyr, spyr, spyr och spyr. Nu har hon även börjat äta lite gröt och det spyr hon också upp och det är ännu vidrigare spyor.

Henkes äldre son Liam (mitt bonusbarn) spydde tydligen mycket när han var bebis men han har sagt att detta är sååå mycket värre. Liam spydde ofta men lite. Isabella spyr ofta men MASSOR! Ja ni som har sett ni vet!!

För att toppa detta så har ungen slutat sova på dagarna. 5 månader gammal och är vaken i stort sett hela dagarna. Helt ihjäl är hon och gapar och skriker men vaken ska hon va. Somnar hon så sover hon 5-10 minuter och så stirrar de där blåa ögonen på en igen. Jag ~~blir~~ ÄR tokig på detta!

På bilderna nedan ser ni hur pigg denna lilla tjej är och hur sliten mamman är. Hemsk bild men den bjuder jag på. Min blogg ska ju spegla verkligheten, ingen påklistrad fasad.

På dagens mammaträning hade jag Willem med mig och det gick SÅ bra. Han skötte sig superbra och när det var slut gick vi upp på stan för att åka bussen hem. Och vilken resa sen då! Nu ska jag erkänna en sak som kommer få några utav er att vilja säga – I told u so. Jag kände att där och då ville jag fasen ha bil och körkort. FAN VILKEN RESA HEM DET BLEV!!

Eftersom bussarna nu går på sommarschema så går det alltför sällan för den mängden folk som åker buss. Många har barnvagnar och rullatorer vilket gör att flera nekas varenda gång man åker. Jag har själv blivit nekad några gånger. SÅ surt!

Men nu kom jag med. Min stora vagn + två rullatorer klämdes ihop på det lilla utrymmet avsatt för sådana ting vilket gjorde att jag inte fick plats att sitta vid vagnen med barnen. Isabella brukar ligga snällt i vagnen och titta men nu skrek hon och vägrade ligga där.

Några snälla människor flyttade sig från de närmsta sittplatserna så Willem kunde sätta sig och jag bakom honom med Isabella i knät. Isabella började resan med att spy en JÄTTEBLAFFA som träffade henne, mig, sätet, golvet och typ stänker upp på hon som sitter bredvid. Jag skäms ihjäl, ber om ursäkt och får snällt förklara att hon inte är magsjuk utan bara är en kräkbebis.

Hela bussen stinker och jag använder den sista kräkduken för att torka upp oredan. Efter ett tag flyger den enda nappen jag klantigt nog hade med mig iväg och jag kände inte direkt för att leta rätt på den i en sprängfylld buss. Och inte långt efter det kommer nästa kaskad och jag har då spyor rinnande på hela bröstet, magen och ner på låren. Och ingenting att torka med. NICE!!!

Som extra topping på allt detta mos så sover inte ens Willem särskilt bra längre och har inte gjort under en period nu. Eller han sover bra när han väl sover men han vaknar VARJE natt och ska in till oss och snurra. Det resulterar alltid i att jag är vaken 1 timme förutom den tiden då jag är vaken och uppe och grejar med Isabella. För det är ju inte så att syskonen är vakna samtidigt, nejdå. De kör omlott vareviga natt och jag är DÖDSTRÖTT och vill typ stoppa i mig allt sött och onyttigt jag ser! SÅDÄSÅ!!!

Är det fler som har 5-månaders som INTE sover? Fler som har bebisar runt 5 månader som spyr MASSOR? Eller har ni varit med om detta med tidigare barn? Jag kan ju knappast vara ensam.

För att detta inte bara ska bli ett klagoinlägg så kan jag ju lägga till något roligt såhär på slutet. Gubben som Willem satt bredvid idag på bussen fick sig en spännande konversation med vår lilla soon to be 3-åring. De fragment jag hörde var:

G: Jag har en dotter hemma som pratar såhär (visar tecken med händerna). Teckenspråk.

W: Hahaha, vad läskigt.

W: Man kan sjunga om pajarna. Det finns en sång om pajarna som vi sjunger hemma. (Menar sången om hajarna men gubben fattade ingenting, haha).

W: Sånt där papper, toalettpapper, som man har i rumpan. Och på snoppen när man har kissat.

G: ?? (Ohörbart svar). Skrattade mest.

G: (berättar sin livshistoria)

W: (efter en lång tids lyssnande) Nu vill jag inte höra mer. Det räcker med berätta nu. Nu kör bussen, vrooooom.

ÄLSKADE UNGE!!!!!

Kommentera

Amningen – nu ger jag upp….

FamiljelivEllinor Hofström2017-03-264

Ja nu ger jag upp. Jag har bestämt mig. På grund utav Isabellas kräkningar, dåliga sömn och ständiga ätande så kommer jag nu börja fasa ut amningen. Eller jag har redan börjat. Isabella får just nu både ersättning och ammas och jag kommer försöka få in fler och fler flaskor varje dag för att avsluta amningen på ett smidigt sätt.

Att ta flaskan var aldrig ett problem och hon tuttar på för fullt. Hon kräks mycket mindre utav ersättningen och det går längre tid mellan amningarna. Jag upplever att hon blir lugnare under hela dygnet när jag ger henne ersättning. Hon är inte lika mycket vaken och härjar inte hela nätterna som hon gjorde tidigare.

Tre nätter i rad har jag nu fått sova jättebra. Hon får en flaska innan hon går och lägger sig och sen ammar jag henne kanske 4 gånger under natten (varannan timme). Hon somnar direkt efteråt utan att spy eller vara vaken en längre period. SÅ SKÖNT!!!! Nattamningen är den jag kommer ta bort sist eftersom jag tycker det är smidigast att ta bröstet på nätterna.

Det känns verkligen som en lättnad att ha tagit detta beslut tillslut. Jag velade väldigt länge fast jag visste att det skulle sluta såhär. Nu kan jag bli avlastad mycket mer utav Henke och kan vila upp mig emellanåt så jag orkar vara en bra mamma. Det är så mycket viktigare än att Isabella blir ammad i ett visst antal månader. Jag vill orka! Jag måste orka. Jag har insett det nu och det är så jävla skönt.

Men herregud så jobbigt det ändå har varit att komma fram till det beslutet. Det är så himla mysigt att amma och detta är troligtvis mitt sista barn så den sista amningen lär utföras med tårar i ögonen. Vill inte ens tänka på det så himla känslig som jag är. Börjar gråta bara av att skriva det här… MEN det känns ändå som en lättnad och som rätt beslut. Heja mig!!!

Kommentera

Gympremiär för Isabella

AllmäntEllinor Hofström2017-03-150

Herregud vilket underbart väder det är idag. Jag får såna lyckokänslor i hela kroppen!! 🙂 Jag startade dagen med att lämna Willem på förskolan vid 9. Sedan tog jag och Isabella en promenad på nästan 6 km så nu är mitt rekord åter slaget. Längsta jag har gått sedan förlossningen, eller ja sedan jag blev gravid typ. Woho!!!

Onsdag idag vilket betyder att Crfitnesspodden släppte ett nytt avsnitt. Perfekt att lyssna på under promenaden. Jag är inte en sån som lyssnar på poddar annars men gud vad jag älskar denna. Carola och Nadja är så himla roliga och inspirerande att lyssna på och jag blir glad av att höra deras röster.

Den timmen det tog att gå min promenad bara swishade förbi när jag lyssnade på deras roliga samtalsämnen. Så ett tips är att lyssna på CRfitnesspodden och ni hittar den där ni hittar alla andra poddar.

I alla fall för att skriva något om det inlägget faktiskt ska handla om - Isabellas gympremiär. Herregud, HAHAHA!!! Precis som jag trodde så fick jag inte göra någonting alls, typ.

Jag har fått godkänt att börja träna ben fast helt utan vikter, inte ens med Isabella som vikt så tanken var att köra ett lättare benpass. Det viktiga när jag tränar är att jag kommer ihåg att aktivera magen under varje övning och det var verkligen en utmaning när jag samtidigt hade Isabella att fokusera på. Så man kan nog säga att jag fick mycket hjärngympa gjord i alla fall.

Men för att återgå till träningspasset så såg det ut såhär:

Ammade
Torkade spyor
3 set squats med en pilatesboll bakom ryggen. Hur många det blev har jag ingen aning om eftersom Isabella tog upp det mesta av mitt fokus, haha. Men jag fick i alla fall känna den där underbara brännande känslan i låren
1 set med höftlyft. Blev inte alls många. 10 kanske
Böt blöja i omklädningsrummet
Ammade igen
Torkade spyor igen
Gick hem

Så där har ni det - Isabellas första gympass!! Tur att jag gick en promenad innan så jag faktiskt fick träna någonting i alla fall. Jaja hon är ju bara 8 veckor (idag) så hon har tid att lära sig älska detta 😉

För er som är intresserade av att läsa mer om hur jag aktiverar min mage så finns en inlägg om det länkat här nedan. Tryck bara på den blåa knappen. Jag slänger även in lite bilder som representerar vårt hårda träningspass.... 😉

Kommentera

När man bryter ihop totalt…

FamiljelivEllinor Hofström2017-03-132

Gårdagens glamorösa zombie-jag var väldigt tacksam för mina tatuerade ögonbryn!!!!

De flesta såg nog att söndagen inte alls var min dag. Jag mådde skitdåligt helt enkelt. För att ta det från början så börjar vi med natten mot söndagen. Kortfattat så var Isabella vaken i stort sett hela natten och vid ett tillfälle så var även Willem vaken samtidigt. Isabella spydde, spydde, spydde och vi hamnade tillslut på soffan men inte heller där ville hon sova. Jag fick totalt sova 2 timmar och dessa var inte sammanhängande. Hade ju inte varit en stor grej om det inte vore för att jag redan ligger tusen timmar back på sömnkontot.

Vi startade vår söndagsmorgon hemma hos svärmor på frukost. Där bröt jag ihop av sömnbrist och kunde verkligen inte hålla tillbaka tårarna. Det ska sjukt mycket till för att jag ska bryta ihop av utmattning så ni kan ju förstå hur jävla trött jag var…

Till råga på allt så åkte Henke iväg på jobbresa till Tyskland igår. Jag blev då ensam med två småbarn. En 2,5 åring som är inne i världens 3-års trots och en 7-veckors som vägrar sova. Hon hade ju varit vaken hela natten och höll sig sedan vaken nästan hela dagen. Helt sjukt!!!! Farfar tog i alla fall de stora grabbarna, annars hade jag varit ensam med fyra barn och jag kände ärligt talat att jag inte klarade av det.

Jag vill inte ens försöka räkna antalet gånger jag brast ut i gråt här hemma igår. Jag blödde till och med näsblod för att jag var så himla trött. Inte bra! Som ytterligare lite grädde ovanpå allt jävla mos så hade jag extrem otur när vi tog oss upp på stan för att köpa med mat hem. Jag orkade inte laga mat och egentligen orkade jag inte gå iväg med barnen till stan heller men det gjorde vi och kom hem, skulle äta – då ser jag att vi fått fel mat!!! En maträtt som inte ens Willem vill äta och jag aldrig någonsin skulle stoppa i munnen. FRUSTRERAD!!!!! Det var bara att klä på barnen och mig själv igen och gå tillbaka och få rätt mat…. Så nej gårdagen var INTE min dag!

Men för att addera någonting positivt till detta inlägg – jag sov betydligt bättre i natt. Tror faktiskt jag fick ihop 5 timmar i alla fall. Uppdelade på fyra olika tillfällen men skit samma – 5 timmar!!! Det är lycka för mig 🙂

På grund utav Isabellas dåliga sömn som varat väldigt länge nu och hennes konstanta kräkande så har jag faktiskt börjat ge henne lite ersättning för att prova om det kan få henne att sova bättre och/eller kräkas mindre. Det funkade ju uppenbarligen i natt då hon inte alls spydde lika mycket. Hon spydde många gånger men det var inga decilitermått som kastades upp som det brukar vara….

Det är absolut inget fel att ge ersättning till sitt barn och det gör en absolut inte till en dålig mamma men för mig är detta jättejobbigt. Jag känner mig otillräcklig på något sätt. Jag har länge funderat på att ge henne ersättning just för att kunna få sova bättre och kunna bli avlastad men jag har hela tiden skjutit på det eftersom jag tycker det är skitjobbigt. Men nu har jag insett att jag måste om jag ska orka ta hand om mig själv och mina barn. För annars vore jag en dålig mamma!!!

Till er som väntade på en uppdatering om kostschemat – förra veckan innehöll tre kalas och massa fika så jag kände inte att det var rättvist att ta några mått då och en våg har jag fortfarande inte införskaffat. Välmåendet var inte heller riktigt aktuellt att ta upp av den anledning ni läst ovan.

Kosten hjälper mig otroligt mycket och gör att jag orkar mycket mer än jag annars skulle men den kan inte ersätta sömnbristen när det gått så långt som det nu gått. Därför valde jag att strunta i att mäta mig och strunta i att uppdatera. När allting med Isabella lugnat ner sig så återgår jag till det igen. Jag lovar! Jag äter dock fortfarande mina mål som jag ska men med all min stress och dåliga sömn så tycker jag inte det blir rättvisa resultat.

Kommentera

Barnen driver mig till vansinne…

FamiljelivEllinor Hofström2017-03-105

Jag vet inte vart jag ska börja så jag börjar väl med det klassiska – jag älskar mina barn. Verkligen! De är det bästa jag har. Två ovärderliga skatter och jag är evigt tacksam att just jag är deras mamma! MEN de driver mig till vansinne. Japp man får säga (skriva) så…

Ta igår kväll/i natt som exempel. Jag går och lägger mig kring 22 och ska söva Isabella bredvid mig, precis som alla andra kvällar. Men hon vägrar. Ingenting duger och hon bara gnäller och gnäller. Efter två timmar får jag panik och lämnar henne i sängen medans jag går på toa och andas lite nya krafter.

Jag går tillbaka och lyckas mirakulöst nog få henne att somna nästan direkt. HALLELUJA!! Jag lägger mig ner ordentligt, drar upp täcket, sluter ögonen och ska precis till att slappna av då jag hör det välbekanta ljudet av en kaskadspya. Isabella har som vanligt spytt ner hela sitt skydd hon ligger på så bara att tända lampan, torka, hämta nytt skydd och nya kräkdukar och bädda rent vid henne.

Denna gången hinner jag inte ens släcka lampan och lägga mig ner innan nästa spya kommer. BAM! Precis lika blött igen…… Nu är frustrationsnivån hög vill jag lova. Efter ytterligare en och en halv timme somnar hon och alla i familjen sover UTOM jag, som vanligt… Varför, varför, varför kan inte jag bara få sova för en gångs skull? Jag har inte sovit ordentligt sen jag blev gravid och med inte ordentligt så menar jag extremt lite och väldigt upphackad sömn.

Tycker den här bilden som cirkulerar på sociala medier är lite rolig, eller rolig och rolig egentligen är den väl inte speciellt rolig men…

Jag tycker ju tyvärr inte om kaffe så jag antar att jag får hålla tummarna för den lilla lilla skärvan i turkost längst upp. Kanske finns det magi. Annars känns ju den röda delen ganska pricksäker…

I alla fall tillslut efter, jag vet inte hur många timmar eftersom jag inte vågade titta på klockan, så somnade jag och då var det inte länge kvar till nästa amning och den efterföljdes av morgonen. Isabella sov då som en stock så så långt var ju allting lugnt. MEN det finns ju en storebror i huset och han ville ju absolut inte sova utan skulle vara vaken och leka och ha sig. Jaha, godmorgon då!!

Varför kan inte båda barnen bara sova samtidigt? Är det någon som har ett vettigt svar på det? En annan sak som jag har funderat på är detta med mammaledighet. Varför heter det ”mammaLEDIG”. LEDIG??? Ledig förknippar jag med sömn, avkoppling, ”jag-gör-vad-jag-vill-när-jag-vill-tid och dylikt. Inte jour och arbete dygnet runt 24/7.

Visst att ha ett barn det var ledighet. Det var fasen lyx. Herregud vad skönt det var att vara mammaledig med första barnet. Jag kunde sova nästan hela tiden när han sov och hade hela dagarna på mig till att göra allt och ingenting.

Nu när jag är hemma med två stycken småbarn varav en har treårstrots delux så känner jag inte alls av denna lyxiga ledighet. Det är mer ett konstant kaos. I 8 veckor har jag varit hemma med två småbarn och har inte kunnat rasta den större på något vidare bra sätt pga sjukdomsrisken. Frustrerande!

Nästa vecka ska dock Willem börja på sina 15-timmar på förskolan och jag kommer kunna andas lite mer. Tror jag 😉 Men nu ska ni få höra något konstigt i denna kråksång – jag har lite smått ångest inför att han ska börja på förskolan igen!! Trots allt det ni precis läst ovan så tycker jag alltså att det är superjobbigt. Jag kommer sakna honom något extremt. Jag är ju van vid att alltid ha honom nära mig eftersom jag haft det i 8 veckor nu.

Hur mycket han än trotsar, bråkar och säger emot och hur mycket Isabella än skriker, kräks och vägrar sova så ÄLSKAR jag dem över allt annat och jag skulle aldrig för något i världen vilja byta bort dem eller byta bort denna mammaledighet. Jag får chansen att spendera värdefull tid med mina underbara barn och det är fantastiskt. Sen att dygnet består av väldigt mycket gap, bråk och skrik är en annan sak för däremellan finns det kvalitetstid och kärleksfulla stunder som betyder allt! Jag skulle gärna vara mammaledig många många år till!

Någon som känner samma? Hur var skillnaden mellan ett och två barn för er?

Kommentera

När tårarna rinner…

AllmäntEllinor Hofström2017-02-172

När man helt utan förvarning börjar gråta så tårarna sprutar. När tristessen äter upp en inifrån. När kärleken till sina barn får hjärtat att svämma över. När tröttheten gör att kroppen värker både här och där. När du känner dig så ful att du inte ens orkar fixa till dig. När stressen tär på både kroppen och psyket. När känslan av ensamhet gör dig galen.

Då mina vänner, då vet du att du nyligen blivit mamma, det är mitt i RS-säsongen och du är trött på att inte kunna röra dig fritt.

Nej jag är inte deprimerad och ingen behöver vara orolig för mig. Jag kände bara för att skriva ett ärligt inlägg om alla mina tusen känslor jag har just nu.

Det är inte lätt att vara mamma. Det är inte lätt att amma. Och det är heller inte lätt att kombinera dessa två saker samtidigt som du har en vild 2,5 åring hemma!

Men enligt min BVC-sköterska är det normalt att vara hormonell, känslosam och att gråta utan anledning i upp till sex veckor efter en förlossning.

Jag födde för fyra veckor sedan. Yes, jag är normal!!!! Än så länge….

Kommentera

Kroppsuppdatering – 2 veckor efter förlossning

Träning och hälsaEllinor Hofström2017-02-010

Nu har det gått två veckor sedan förlossningen och kroppen har återhämtat sig jättebra. Jag har ännu inte börjat tänka på kosten och äter tyvärr onyttigare än onyttigast. Jag trodde gravidcravings var starka men herregud vad sugen jag är på ALLT nu när jag ammar. Jag trycker i mig allt möjligt och det i mängder.

Första veckan tappade jag 10 kg och där står jag fortfarande. Men trots att vikten står stilla så ser och känner jag att det händer saker med kroppen varje dag. Magen drar ihop sig och benen har tappat massor med vätska. Känns bara bra att jag stannat av i vikt för vill inte tappa för mycket för fort. Och vill ju dessutom ha något att jobba bort sen 😉 Ja jag är knäpp men jag älskar det!!

Såhär ser kroppen alltså ut nu två veckor efter förlossningen. Jag kunde inte vara nöjdare. Men det viktigaste av allt som verkligen bör nämnas är att jag mår så himla bra på insidan. Jag må vara trött som en gris men jag är så himla lycklig. Känslan av att livet kommer tillbaka till en efter en jobbig graviditet är underbar.

Mina plötsliga gråtattacker har blivit färre och jag antar att hormonerna i kroppen håller på att försvinna. Foglossningen har släppt ännu lite till och snart kan jag göra mina aktiveringsövningar av magen på golvet utan smärta. Herregud vad glad jag är över det – obeskrivligt!

Jag har dessutom kommit på att jag får dricka Nocco, eller ja de koffeinfria smakerna. Det är en lycka som kanske inte många kan förstå men för mig är den galet stor. På måndag är det tänkt att jag ska sätta igång med kosten och äta efter mina direktiv jag har fått. Jag ska se till att få i mig tillräckligt mycket varje dag och dessutom sluta upp med allt onyttigt jag stoppar i mig. Så viktigt nu när jag inte får sova så mycket p.g.a. amningen. Jag är just nu djupt djupt nere i sockerträsket som jag nämnde ovan och att då få lyxa till det med en Nocco kommer göra allting mycket enklare. YES!!! 🙂

Hej hej livet ✨?

Kommentera

Mammamage – träna rätt från start

Träning och hälsaEllinor Hofström2017-01-290

Då har startskottet gått. Jag har satt igång med min mammamageträning. Jag tränar magen efter appen "mammamage" samt enligt råd från CR fitness. Övningarna handlar om att aktivera magen rätt från start inte att göra situps eller hårdträna.

Det känns underbart att vara igång och äntligen kunna träna. Även om detta inte kan jämföras med den träningen jag är van vid och längtar tillbaka till så är det ett jättekliv i rätt riktning. Äntligen gör jag NÅGONTING istället för att bara sitta i soffan. Underbart!!

Det känns som att en liten del av livet jag tidigare var van vid är påväg tillbaka och det värmer av lyckokänslor i hela kroppen. Foglossningen har faktiskt blivit något bättre men jag har svårt att ligga på golvet när jag ska aktivera magen så för det mesta får jag ligga i soffan och göra mina övningar. Men jag lever på det att det faktiskt har blivit ännu lite bättre. Jag tror stenhårt på att den är påväg att släppa 🙂

Kosten har jag inte startat med än. Jag ska få direktiv för hur jag bör äta så att jag får i mig så pass mycket som faktiskt behövs när man ammar. Jag kommer inte följa ett strikt kostschema i början utan mer få vägledning så att jag inte äter för lite eller missar något viktigt näringsämne. Så himla viktigt att äta tillräckligt som ammande kvinna.

Nu ska magmusklerna hitta tillbaka till sin rätta plats så att jag sedan kan börja träna på riktigt! Bjuder på dessa bilder med sjukt charmiga mammatrosor och tånaglar som knappt har något nagellack kvar... Sån är jag! 🙂

Kommentera

Bebisbubblan – gud vad vi myser

AllmäntEllinor Hofström2017-01-240

Dag 5 av Henkes 10 dagar och vi myser för fullt. Isabella är nu 6 dagar gammal och idag var BVC här på besök. Allting gick bra och lillan blev godkänd. Nu har hon gått upp i vikt och väger strax över 3360 gram 🙂 Ska bli så himla roligt att börja gå på BVC-besök och väga och mäta. Roligt att kunna jämföra Isabellas utveckling med Willems som jag har noga dokumenterad i både BVC-boken och en inbunden bok som jag gjort på nätet och beställt hem.

På förmiddagen tog vi en promenad ner på stan alla fyra. Eftersom vi inte hunnit köpa någon ståbräda till Willem så får han gå själv och det gör han så gärna. Duktiga kille! Vi passade på att shoppa kläder till Isabella för presentkort som vi har fått i bebisgåva. Perfekt såhär mitt på dagen och dagen innan lön – knappt några människor i rörelse och kändes då tryggt att ta med Isabella in i affärer. Hon ligger också bra skyddad i sin vagn. Annars är vi väldigt restriktiva just nu med vilka som får komma hem till oss (alla måste vara helt friska) och vart vi tar med Isabella. Jag är livrädd för RS-viruset!!!

Presentkorten resulterade i en mängd nya kläder och jag längtar massor efter att få se dem på Isabella! I alla fall så älskar jag denna tid efter förlossningen. När man bara får vara hemma och mysa allihopa. Man lever helt i sin egna lilla värld och jag vill inte att det ska ta slut. Nästa vecka på onsdag börjar Henke jobba igen och allvaret som tvåbarnsmamma börjar på riktigt 😉 Får se hur det går…

Kommentera