Sopot – kan varmt rekommenderas

Vi ♥ Sopot!

Okej, nu är även vi helt sålda. Sopot är fantastiskt fint, mysigt och fullt av saker att göra. Dessutom finns det riktigt god mat. Vi hade otur första dagen och fick spöregn hela dagen. Men det stoppade inte oss. Vi gick över 1,5 mil den dagen och duktiga Willem som inte ens har fyllt 5 år knatade på med några få pauser då vi bar honom.

Vi köpte även såna här sexig ponchos som ni ser på bilden nedan och passade på att bekanta oss med staden så vi lätt skulle hitta nästkommande dagar.

Nu vet jag att många utav er har sett de flesta av dessa bilder på Instagram men alla följer inte mig där så jag tänker posta dem även här. Dag två fick vi hyfsat väder. Det var uppehåll och solen tittade fram då och då, men det var ingen direkt värme så ingen av oss ville bada. Denna dag passade vi på att hyra trampbilar och elscootrar istället och alla tyckte det var superkul. Riktigt billigt att hyra sånt i Sopot.

Dag tre fick vi toppenväder. Soligt och varmt hela dagen och då blev det strandhäng och självklart bad. På en del ställen var det sjögräs och tång i hela vattnet men flyttade man sig 20 meter bort kunde vattnet vara superfint.

Sista dagen blev även den en solig och fin dag trots att det stod att det skulle regna. Vi är nöjda med resans väder och glada över att vi fick några härliga dagar på Sopots fantastiska strand. Jag kan fortfarande inte fatta att det finns en sån vacker strand så nära. 55 minuter bort med planet och du kommer till detta paradis. Wow!

Sammanfattningsvis är vi SUPERNÖJDA allihopa och vi älskar verkligen Polen. Krakow är absolut billigare och man kan äta för inga pengar alls. Sopot är något dyrare att leva i men helt klart billigare än i Sverige. Att flyga dit och hyra lägenhet kostar ingenting. Inte heller taxi eller aktiviteter, det är väldigt billigt. Ett bra alternativ om man är en stor barnfamilj som ändå vill ta sig utomlands.

Jag och Henke känner att vi definitivt vill åka tillbaka hit och nästa gång blir det nog en barnfri resa med Gdansk som utgångspunkt så man kan få in lite shopping men ändå åka in till Sopot för strandhänget.

2 kommentarer Lägg till din
  1. Hej Ellinor!
    Hoppas att allt är bra med dig. Jag hittade ditt inlägg från 2017 kring att leva i bonusfamilj när jag googlade lite på bonusfamiljer och känner att jag i min situation vill fråga dig lite saker. Självklart behöver du inte svara på detta överhuvudtaget, jag vet själv att det är en känslig situation som man kan vilja ha privat.
    För några år sedan träffade jag min man. Jag föll pladask och visste att det var HAN jag skulle vara med. Han har ett barn sedan tidigare som då var två år som jag direkt tog till mig. Jag var precis som du i tidiga 20-års ålder men allt kändes så självklart och jag tvekade aldrig på att vara med min man trots att han hade ett barn med sig in och att barnets mamma visade sig vara en riktig svår människa att ha att göra med. Barnet är idag 5 år, vi har barnet hos oss varannan vecka vilket alltid har fungerat bra trots att biomamman är svår. Vi har inte ännu några gemensamma barn men det ligger inom en snar framtid. På senare tiden har situationen med biomamman försvårats vilket har påverkat mig enormt mycket. Jag har försökt att inte låta det påverka mig och min relation med barnet men tyvärr kan jag inte låta bli att se biomamman i barnet och känna så himla mycket obehagliga, jobbiga tankar som jag verkligen inte vill känna. Jag känner också sån sorg över att mannen redan gått igenom det här med att få barn med en annan kvinna, att vi aldrig kommer att gå igenom det för första gången ihop. Tankarna och ångesten över det här äter upp mig men jag kan inte tänka mig tanken att lämna min man, han är ju den jag vill ha. Jag vill komma över det här och känna som jag gjorde för något år sedan. Jag vet inte hur jag ska hantera detta och försöker komma underfund med ifall det är en fas eller om det är början på slutet (vilket gör mig livrädd). Känner du igen dig i detta? Har du några tips?

    1. Hej. Vad kul att du hittade hit ☺️ Till att börja med kan jag säga att min situation har ändrats för ett år sedan. Jag har fortfarande en bonusfamilj men bonusbarnen bor numera heltid hos oss och kontakten med mamman är för vår del just nu noll. Så jag har nog inte samma situation som dig. Hur det varit tidigare vill jag nog inte skriva ut här.
      Hoppas det löser sig för dig och jag tycker absolut inte du ska släppa din kärlek pga henne. Försök se bortom henne och se det ni har. Det som varit förut är förbi. Det viktiga är vad som är nu.
      Kramar från mig ♥️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *